Svenska ungdomar läser har aldrig läst så mycket som i dag.  Det är dock inte alltid fysiska böcker som läses. Världen har förändrats genom den digitala revolutionen och så har även sättet vi läser på förändrats. Detta får förändringar på hur skolor bör tänka när de lär ut om litteratur.

Skolverket rapporterar att många elever, och även vissa lärare, har börjat ifrågasätta litteraturens värde. Varför ska man läsa böcker när man lika gärna kan tillgodogöra sig samma kunskaper genom andra medier? Enligt forskningsrapporten släpar svensk skola på ett nationalistiskt arv gällande litteratur. Detta arv går ut på att litteraturundervisningen historiskt sett i många och mycket existerat för att utbilda folket i landet och skapa goda samhällsmedborgare. I en ny tid framhålls därför vikten av att ta in andra röster i det litterära samtalet. Även fast det skrivs böcker av författare med icke-svensk bakgrund är det inte lika vanligt att dessa böcker finns med i skolans undervisning. Att ta in fler av dessa författare även i litteraturundervisningen i skolan är därför viktigt för att bredda litteraturen och nå fler läsare.

Det är fastställt sedan länge att god läsförmåga är en förutsättning för att man ska nå goda studieresultat. Att färre läser böcker är därför ett problem ur ett vidare perspektiv. Särskilt pojkar är en grupp som läser för lite böcker. Hur man ska tolka detta problem finns det inga tydliga svar på. Men precis på samma sätt som man tar in författare med utländsk bakgrund i litteraturundervisningen i skolan kan man fokusera på att få pojkar att läsa böcker som de lättare kan relatera till. Böcker som behandlar historier som de kan känna igen sig i. Det skulle möjligtvis kunna göra att fler unga pojkar läser böcker än i dag eftersom de skulle kännas sig mer delaktiga.